uhbloggar

Ibland kan man fundera över om det är värt att kliva upp strax före klockan fem på morgonen för att ta hyrbilen och sedan tillsammans med Janne Carlsson och Pernilla Hoflin från DHB köra de 20 milen från Örebro till Huddinge, men efter ett lyckat besök hos CI -temat var vi alla överens om att det verkligen var värt det.

UH har tillsammans med SDU (Sveriges dövas ungdomsförbund) och DHB (Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn) just nu ett projekt som gäller att vi skall besöka samtliga CI - team runt om i landet som utför operationer på barn, dvs. Huddinge, Uppsala, Lund, Linköping och Göteborg. I maj månad besökte vi Linköping, nu var det dags för Huddinge.

Fredagen den 5 december var jag (Heléne), Maria Öjmertz samt Janne Carlsson och Pernilla Hoflin från DHB och besökte CI -temat på Huddinge sjukhus. Vårt syfte med detta besök var att diskutera hur de jobbar inom teamen och framför allt lyfta fram tvåspråkigheten som annars lätt faller i glömska när det gäller rehabiliteringsprocessen för barn och ungdomar med cochlea implantat.

Innan besöket hade vi skickat en del frågor via mail till teamet så att de skulle kunna vara förberedda att svara på dem. Med på mötet från Huddinges sida fanns fyra olika personer som jobbar inom teamet. Två av dessa var läkare, en kurator samt en specialpedagog. Vi fick först en grundläggande information om hur de arbetar inom teamet, hur utredningen går till från remiss till operation, samt att vi även fick lite info om rehabiliteringen. Under mötet blev det många och långa intressanta diskussioner om teckenspråket kontra tal. Jag känner att teamet verkar ha en positiv syn på teckenspråket, även om de också betonar att alla föräldrar inte är "mogna" att lära sig teckenspråk på en gång, utan att detta kan vara något som måste växa fram med åren. En del föräldrar väljer att lära sig rent teckenspråk, andra TSS och några väljer att endast kommunicera via tal. Vi från UH samt DHB lyfte fram teckenspråkets vikt, och jag fick en känsla av att de tog till sig det. Vi informerade också att de gärna får kontakta oss igen om de har frågor eller funderingar, vi är ju också villiga att fungera lite som ett "bollplank" med dem.